Pysseldag...










Idag har jag ägnat flerat timmar åt att pyssla.Jag är verkligen en novis  på detta med
kort men jag försöker att inte jämföra mig med andra och bara ha roligt  när jag håller på.
Det är bara allt för sällan jag kommer till skott med pysslandet.
Hade dock i förra veckan besök av min "estniska extradotter" och då plockade jag fram alla                                kartonger med pysselmaterial och vi ägnade en kväll åt kortpyssel.  När jag ändå plockat                               fram allt brukar grejerna få stå kvar några dagar ifall andan skulle falla på igen och se, 
det gjorde den idag. Laddat ner fotgrafier och när jag väntat på nerladdningen har jag
bytt stol och stämplat och klistrat lite, även tittat på Svt.play, tre program om "lycka" medan
jag hållit på.
Till alla kort jag gjort idag har jag använt samma stämpel  och jag tror ändå
inte att två är likadana. Olika kartong, papper, färger, så roligt det är .....
Till helgen väntas två av mina barn hem då min pappa och deras morfar fyller 80 år
på lördag. Vi ordnar med lite "Öppet hus" för att fira pappa och hoppas det blir en riktig
glädjedag för honom.

Lästa böcker

Tre böcker har det blivit sen sist...

"Pilotens hustru" av Anita Shreve som väl inte lämnade så många spår efter sig...

"Ödelagd- en kvinna, en man, en trädgård, en skilsmässa" av Henrik Valentin. I den här boken var det mycket jag kunde relatera till, en del känslor som huvudpersonen beskriver som jag känner igen men kanske inte kunnat sätta ord på...Trots att den handlar om en skilsmässa och sorg så är den lite humoristiskt skriven vilket fick mig att må bra...

"Brunstkalendern" av Emma Hamberg. Här var det lite väl mycket av allt.....

Ibland är det ju bra att spara....

Igår skrev jag om att jag går mer åt de minimalistiska hållet och det är ju en del av sanningen....förstås.
Vissa saker äv väldigt svårt att slänga såsom diverse pysselmaterial och det ska villigt erkännas att härinne i "arbetsrummet " är det minst av allt minimalistiskt. Sen  sparar jag också en del saker   för att de har "affektionsvärde",  en sådan sak är ströaren som från början kommer från mina svärföräldrar. Vi har provat att använda den att ströa med men  sockret föll ut så rikligt att det lett till sockerförgiftning om vi fortsatt använda den.... Att ha silversaker framme har ju känts helt ute så de silvriga saker jag haft gjorde jag mig av mig för en del år sedan. Å så nu, börjar man se det igen i inredningstidningar och på bloggar och helt plötsligt tycker man det är vackert igen, ack så förändelig och lättpåverkad man är...Frågade kära mor om hon möjligen hade något silverfat till övers och se , det hade hon,  så åkte ströaren fram och till det några silvriga ljuslyktor och jag tycker det är riktigt fint...





RSS 2.0