Ska man aldrig sluta sakna????
Ibland kommer saknaden efter mannen bara över mig, helt plötsligt. Det känns som det skulle vara omöjligt att leva utan honom.. Uppenbarligen går det eftersom detta hänt mig många gånger under de snart två år som gått sen han valde att lämna mig och jag är fortfarande vid liv...Men vad jag saknar honom, saknar att dela livet med honom, saknar min bästa vän, saknar honom som jag har så många gemensamma minnen med. Ofta är det småsaker som att man sett nån bekant som man inte sett på länge eller att jag såg film på hans mamma som varit borta i många år... Saknar att höra honom spela piano och öva på basstämman , saknar hans famn, hans axlar, saknar att sova med honom, saknar hans doft, saknar att spela Alfapet med honom och att byta korsord. Saknar att planera och åka på semester med honom och titta på Så ska det låta tillsammans. Jag är bara halv utan honom, Han fattas mig.
Kommentarer
Postat av: Emma
Hej
Tack snälla! Dina ord värmde. Alltid kul att få veta att man gör andra lite gladare =)
Det är svårt att gå från att vara "vi" till att vara "jag". Jag tror absolut att det finns en A-plan för dig även om det kan vara lite motigt ibland.
Lycka till =)
Kram Emma
Trackback